Forskning

Vid avdelningen bedrivs forskning inom såväl deskriptiv som analytisk cancerepidemiologi, med utgångspunkt från det befolkningsbaserade cancerregistret. Denna forskning har fr a inriktats mot cancerformer med hög incidensökningstakt. Dessutom används kvalitets- och vårdprogramregister, som genom en mycket hög täckningsgrad också kan betraktas som befolkningsbaserade. De används för analys av prognostiska och prediktiva faktorer samt behandlingsutfall i en totalpopulation, en unik möjlighet. Utvärdering av olika behandlingsalternativ inom ramen för kontrollerade kliniska prövningar är också ett viktigt forskningsområde som redovisas i avsnittet Kliniska prövningar.

Europeiska samarbetsprojekt
Studier av ärftliga tumörsjukdomar
Cancer i huvud-hals regionen och övre digestionskanalen
Malignt melanom
Ben- och mjukdelssarkom
Bröstcancer
Testistumörer
Thyreoideacancer
Malignt lymfom
Barntumörer
Cancerrisk vid specifika exponeringar

Cancerförekomst vid vissa sjukdomar/medicinska åtgärder
Hälsoekonomiska studier

pil Tillbaka upp

EUROPEISKA SAMARBETSPROJEKT

”Concerted action”-projekt i vilket f n 67 cancerregister i 22 länder i Europa deltar med data. Projektet leds från Istituto Tumori i Milano och data bearbetas i Rom.
• EUROCARE
I huvudprojektet sammanställs överlevnadsdata på ett standardiserat sätt. Eurocare-1 omfattar diagnosperioden 1978-84 (IARC 1995), Eurocare-2 perioden 1985-89 (IARC 1999) och Eurocare-3 1990-94 (Ann Oncol 2003, Micheli et al 2003, Sant et al 2003). Mer detaljerade analyser omfattande perioden 1978-89 för vuxna (EJC 1998) och 1978-92 för barn (EJC 2001, Möller et al 2001) har också publicerats. Södra regionen har deltagit fr o m EUROCARE-2.
• CONCORD
EUROCARE:s resultat visar att Europa i genomsnitt har en sämre canceröverlevnad än vad som rapporteras i SEER från USA. I projektet jämförs europeiska och amerikanska registerdata och en eftergranskning av patologpreparat planeras.
• ELDCARE
Beror skillnader i canceröverlevnad på socioekonomiska faktorer, sjukvårdens struktur eller dess resurser? Dessa frågeställningar bearbetas i ELDCARE-projektet (Quaglia et al 2005).
• RARECARE
Ett tämligen stort antal tumörformer är sällsynta, <2 fall per 100 000 personår, vilket gör det svårt för en enskild klinik eller ett enskilt land att värdera behandlingsresultat. Genom att utnyttja EUROCARE:s databas kan tillräckligt många fall identifieras för att medge överlevnadsberäkningar av dessa cancerformer (Gatta et al 2006).
•”High-resolution”-studies
Fördjupningsstudier av vissa, ur ett befolkningsperspektiv betydelsefulla tumörsjukdomar för att identifiera skillnader i patientpopulationernas kliniska och histopatologiska variabler samt diagnostiska och terapeutiska procedurer. Vi har deltagit i studien av bröstcancer.
• EUROPREVAL
Utveckling av matematiska modeller för beräkning av prevalens utifrån mortalitetsdata för länder/regioner som ej har heltäckande befolkningsbaserade cancerregister (Micheli et al 2002,  Möller et al 2003, Gatta et al 2004).
EUROCHIP (European Cancer Health Indicator Project)
EUROCHIP är del i ett storskaligt utvecklingsarbete inom EU, Health Monitoring Project, som syftar till att definiera indikatorer för de flesta sjukdomstillstånd. Målet är att utveckla en gemensam europeisk plattform för jämförelse och utvärdering av behandlingsprinciper, behandlingsresultat, sjukvårdsstruktur och resurser på nationell nivå inom EU.

Referenser
pil Tillbaka upp

STUDIER AV ÄRFTLIGA TUMÖRSJUKDOMAR

Risken att insjukna i tumörsjukdom för personer med familjeanamnes för olika cancerformer har analyserats i en rad fall-kontrollstudier och kohortstudier.
I en populationsbaserad nationell studie i) kartläggs cancerincidens hos söner och döttrar till mödrar med colorektalcancer, bröstcancer, ovarialcancer och malignt melanom; ii) beräknas sannolikheten för barn att insjukna fram till moderns ålder vid diagnos; iii) utförs segregationsanalys för samma tumörformer; och iv) skapas bakgrundsinformation för onkogenetisk riskuppskattning och rådgivning. Följande tumörformer har hittills studerats: bröst- och ovarialcancer (Anderson et al 2000), colorektal cancer (Planck et al 2000, Ericsson et al 2004).
Populationsbaserade studier av cancerrisk hos förstagradssläktingar till patienter med testistumörer i Sydsverige och Norge med segregationsanalys av ärftlighetsmönster (Heimdal et al 1996, 1997).
Populationsbaserade studier av cancerrisk hos förstagradssläktingar till patienter med tidig prostatacancer (Bratt et al 1997) och förekomst av hereditär prostatacancer i Sydsverige (Bratt et al 1999).
Överlevnad hos BRCA1 mutationsbärare med bröst- ovh ovarialcancer i södra regionen (Johannsson et al 1998).
Populationsbaserade riskstudier av bröst- och ovarialcancerpatienter avseende bärarskap för BRCA1/BRCA2 (Loman et al 2001, 2003, Antoniou et al 2003, 2005).
Risken för bröst och ovarialcancer efter p-pillerbruk hos BRCA1/BRCA2- bärare har studerats i två internationella studier, dels på ett europeiskt-nordamerikanskt material (Narod et al 1998,  2002), dels i en internationell kohortstudie (IBCCS) i Europa (Brohet et al 2007).

Referenser
pil Tillbaka upp

CANCER I HUVUD-HALS REGIONEN och ÖVRE DIGESTIONSKANALEN

Cancer inom huvud-halsområdet är en relativt liten tumörgrupp med många olika typer av tumörer med högst varierande incidens och förlopp. Även tumörer i matstrupen  är ovanliga och har en speciell problematik. En kartläggning av ändring i incidens och överlevnad över tiden är av stort kliniskt intresse, särskilt som en incidensökning har observerats för vissa tumörformer. Data från nationella cancerregistret (för tungcancer samtliga nordiska register) har bearbetats med relativ överlevnadsanalys och APC-analys.
• Tungcancer hos yngre (Annertz et al 2002)
• Spottkörteltumörer (Wahlberg et al 2002)
• Hypopharynxcancer (Wahlberg et al 1998)
• Cancer i nedre esofagus och övre ventrikeln (Walther et al 2001, 2004).

Referenser
pil Tillbaka upp

MALIGNT MELANOM

Incidensen av malignt melanom ökar starkt bland vit befolkning runt om i världen och så även i Sverige. Episodisk exponering för UV-ljus och konstitutionella faktorer anses vara de starkaste riskfaktorerna.

1. Deskriptiva studier
Populationsbaserad histopatologisk eftergranskningsstudie av melanomfall i södra regionen med avseende på tumörtjocklek åren 1965, 1975 och 1985 (Måsbäck et al. 1994).
Under 1980-talet påbörjades en registrering av kliniska och histopatologiska tumördata hos samtliga nydiagnosticerade melanomfall i Sverige. Data från melanomregister vid samtliga OC för perioden 1990-1999 har sammanställts och analyserats med avseende på incidens, relativ överlevnad och prognostiska faktorer (Lindholm et al 2004).

2. Studier över riskfaktorer
I två populationsbaserade fall-kontrollstudier under åren 1988-90 och 1995-97 har drygt 1000 fall och 2000 kontrollpersoner intervjuats. I det senare materialet finns dessutom blodprover insamlade och släktträd expanderade. En histopatologisk eftergranskning har utförts av båda materialen. Såväl konstitutionella faktorer som livsstilsfaktorer har analyserats.
Melanom och resvanor (Westerdahl et al 1992)
Solarieexponering (Westerdahl et al 1994, 2000)
Användning av solskyddspreparat (Westerdahl et al 1995)
Histopatologisk relation till solvanor (Måsbäck et al 1999)

3. Identifiering av prognostiska faktorer
Studier av förändring över tid av olika prognostiska faktorer (Måsbäck et al 1997).
Etablering av en prognostisk modell (Måsbäck et al 2001).

Referenser
pil Tillbaka upp

BEN- OCH MJUKDELSSARKOM

Mjukdelssarkom är ovanliga och utgör totalt endast cirka en procent av maligna tumörer. Skandinaviska Sarkomgruppen (SSG) startade 1979 som ett forum för forskning och utveckling kring mjukdels- och skelettsarkomens epidemiologi, morfologi, prognostik och behandling (Alvegård et al 2004). 1986 påbörjades en central registrering av sarkompatienter i Skandinavien (Bauer et al 2004). Även biologiskt material från dessa tumörpatienter finns lagrat och en morfologisk audit sker kontinuerligt av en särskild panel av patologer.

1. Deskriptiva studier
Med utgångspunkt från SSG:s register har flera studier initierats. Av särskild betydelse är studier av patientremittering och utfall av behandling (Bauer et al 2004).

2. Studier över riskfaktorer
Etiologin till mjukdelssarkom är till stora delar okänd, men exponering för herbicider och joniserande strålning har diskuterats. Eftersom sjukdomen är ovanlig och heterogen krävs att patientmaterial insamlas från en stor befolkningsbas och under lång tid.
Nationell fall-kontrollstudie med fokus på exponering för herbicider (Eriksson et al 1981).
Fall-kontrollstudie i södra regionen under perioden 1990-98 visade signifikant förhöjd risk vid familjehistoria, exponering för joniserande strålning och lantbruksarbete (Olsson et al 2004).
Europeisk fall-kontrollstudie av yrkesrelaterade faktorer och risk för bensarkom (Merletti et al 2006).

3. Identifiering av prognostiska faktorer
SSG:s centralregister har utnyttjats för selektion av patientmaterial till studier av prognostiska faktorer vid olika typer av mjukdelssarkom. Betydelsen av såväl kliniska som histopatologiska parametrar har studerats.
DNA-profil vid high-grade sarkom (Alvegård et al 1990).
Tumörstorlek, kärlinväxt och tumörnekros – SIN-systemet (Gustafson et al 2003).
Ki-67 studerat med microarrayteknik vid malignt fibröst histiocytom (Choong et al 1994, Engellau et al 2001, 2004).
Tidsberoendet av prognostiska faktorer vid mjukdelssarkom (Engellau et al 2004).

Referenser
pil Tillbaka upp

BRÖSTCANCER

1. Deskriptiva studier
• Jämförande studier av bröstcancerpatienter i Sydverige och Danmark
EUROCARE och det nordiska KIN-projektet (Engeland et al 1998) har påvisat överlevnadsskillnad i storleksordningen 10 procentenheter mellan Sverige och Danmark. Därför har jämförande studier av patientpopulationer i respektive land inletts. Kliniska data från två kompletta diagnosårskohorter (1989 och 1994) har insamlats i södra regionen resp Själland och analyserats med avseende på diagnostik (screening etc), prognostiska faktorer och behandlingsprinciper (Christensen et al 2004, 2006).
Liknande jämförelser har gjorts mellan patientpopulationer i Malmö och Århus (Ravnsbæck Jensen et al 2004).

2. Studier över riskfaktorer
Hormonella/reproduktiva faktorer spelar stor roll för uppkomsten av bröstcancer.
Sambandet mellan p-piller och bröstcancer har studerats i populationsbaserade fall-kontrollstudier i Sydsverige (Olsson et al 1989, Jernström et al 2005). Materialet ingår även i en internationell metaanalys av detta samband (Collaborative Group on Hormones and Breast Cancer 1996).
En populationsbaserad kohort av 30 000 kvinnor i åldrarna 25-65 år vid intervju 1990-92 har etablerats och cancerincidensen följts under 8-10 år och relaterats till hormonella riskfaktorer såsom användning av HRT (Olsson et al 2001, 2003). Materialet ingår även i en internationell metaanalys av detta samband (Collaborative Group on Hormones and Breast Cancer 1997).

3. Identifiering av prognostiska faktorer
En prognostisk modell har utarbetats för körtelnegativ bröstcancer (Sigurdsson et al 1990).
Inom ramen för ICPDES (International Cancer Patient Data Exchange System) har graviditetens inflytande på prognosen hos  kvinnor i åldersgruppen 20-29 år med bröstcancer studerats i ett internationellt material från 9 cancercentra (Guinee at al 1994).
Prognostiska faktorer vid manlig bröstcancer har också studerats inom samma grupp (Guinee et al 1993).

Referenser
pil Tillbaka upp

TESTISTUMÖRER

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos män i  20-35 års ålder och är vanligare i Skandinavien än i övriga Europa. I Sverige registreras cirka 250 nya fall per år och incidensen ökar. SWENOTECA, som startade 1981, är ett samarbetsprojekt mellan samtliga svenska och norska sjukvårdsregioner förutom Det Norske Radiumhospital.

1. Deskriptiva studier
Inom SWENOTECA- projektet har ett flertal behandlingsstudier utförts och prognostiska faktorer identifierats och utnyttjats till modifiering av behandlingen ( Klepp et al 1990, Klepp et al 1997, Aass et al  1991).
Behandlingsresultaten  vid testikelcancer har successivt förbättrats  och resultaten i Sverige och Norge ligger i topp i Europa (Ann Oncol 2003).

2. Identifiering av riskfaktorer
I ett material om 276 patienter med non-seminomatös testikelcancer i kliniskt stadium 1 identifierades riskfaktorer för subklinisk spridning av tumören (Klepp et al 1990).

3. Studier över långtidseffekter
Eftersom den absoluta majoriteten av patienter med testikelcancer idag botas, > 95 %, fokuseras aktuella behandlingsstudier på att minska behandlingsintensiteten för att minimera risken för allvarliga seneffekter utan att försämra behandlingsresultaten. I ett flertal studier har
långtidseffekter i relation till behandlingsintensitet kartlagts (Eberhard et al 2004, Brydöy et al 2005, Ståhl et al  2006).

Referenser
pil Tillbaka upp

THYREOIDEACANCER

Identifiering av prognostiska faktorer
I ett konsekutivt kliniskt material om >200 fall i södra regionen studerades bl a prognostiska faktorer och en prognostisk modell konstruerades (Tennvall et al 1985, 1986).

Referenser
pil Tillbaka upp

MALIGNA LYMFOM

Non-Hodginlymfom (NHL) är en av de tumörformer, som uppvisar en mycket hög ökningstakt i västvärlden. Orsakerna till detta är i stort sett okända. NHL kan indelas i många undergrupper med sinsemellan högst varierande prognos. Fördelningen av dessa undergrupper i befolkningen är emellertid inte känd, ej heller överlevnaden i ett populationsbaserat perspektiv.

1. Deskriptiva studier
I ett nationellt kvalitetsregister, som upprättats 2000, registreras samtliga patienter med NHL (inklusive kronisk lymfatisk leukemi och Mb Hodgkin) i Sverige med REAL-klassifikation, initial sjukdomspresentation och -utbredning samt ett antal tumörmarkörer.
Studier över presentationsform och dennas förändring över tid i ett separat material från södra regionen (Brandt et al 2001).

2. Studier över riskfaktorer
Eftersom etiologin till NHL är föga känd, har detta länge varit ett målområde för vår forskning.
Fall-kontrollstudier avseende exponering för organiska lösningsmedel inklusive aromatiska kolväten (Olsson et al, 1981, 1988, Dryver et al, 2004).
Risk för non-Hodgkin lymfom efter blodtransfusion har studerats i en  kohort av blodmottagare (Blomberg et al 1993), i ett helt fristående fall-kontrollmaterial (Brandt et al 1996) och i ett nationellt material bestående av gravida kvinnor som blött mer än 600 ml i samband med förlossningen (Anderson et al 1998).

3. Studier över prognostiska faktorer
Prognosen för patienter i åldersgruppen 60-79 år med Hodgkins lymfom har studerats i ett internationellt samarbetsprojekt ICPDES (Guinee et al 1991).

Referenser
pil Tillbaka upp

BARNTUMÖRER

Överlevnaden vid barntumörer har ökat dramatiskt med förbättrad behandling och allt fler patienter uppnår vuxen ålder. Modern behandling medför dock biverkningar, som kan uppträda vid en senare tidpunkt. Därför är studium av sådana seneffekter väsentliga för att optimera behandlingen. I samarbete mellan ANCR (Association of Nordic Cancer Registries) och NOPHO (Nordic Society for Paediatric Haematology and Oncology) har främst risk för ny tumör studerats (Garwicz et al 2004). Patientmaterialet utgörs av samtliga tumörfall före 20 års ålder som inrapporterats till de nordiska cancerregistren fram till 1989, en kohort om drygt 35 000 barncancerpatienter. Dosimetrisk analys sker i samarbete med IGR, Villejuif.

1. Kohortstudier
Hela barncancerkohorten utnyttjas för dessa studier, med matchning mot andra, nationella register.
Sekundära tumörer hos personer som behandlats för cancer i barnaåren (Olsen et al 1993).
Sekundär cancer hos patienter som behandlats för Mb Hodgkin i barnaåren (Sankila et al, 1996).
Risk för cancer hos barn till tidigare barncancerpatienter (Sankila et al, 1998).
Risk för cancer hos syskon till barn med cancer (Winther et al 2001).
Orsaker till sen död hos patienter som behandlats för cancer i barnaåren (Möller et al 2001). Stora skillnader mellan de nordiska länderna har påvisats i en separat analys (Möller et al 2004).

2. Fall-kontrollstudier
Fallen utgörs av samtliga individer i kohorten vilka fått en ny primärtumör (SMN) med kontroller, matchade på kön, ålder vid diagnos, diagnostidpunkt och uppföljningstid, men inte primär diagnos eller hemort vid diagnos (land).
Orsaker till ökad förekomst av nya tumörer efter cancer i barnaåldern  (Garwicz et al 2000).
Dosimetrisk analys av strålbehandlingsdata inom ramen för fall-kontrollstudien (Svahn-Tapper et al, 2006).
Melanom som sekundär tumör har studerats i ett poolat nordiskt-franskt-engelskt material (Guerin et al 2003).

Referenser
pil Tillbaka upp

CANCERRISK VID SPECIFIKA EXPONERINGAR

I samarbete med Yrkes-och miljömedicinska kliniken har cancerincidensen i ett antal yrkeskohorter studerats: svavelsyra-arbetare (Englander et al 1988), rostfritt stål-slipare (Svensson et al 1989), vinylkklorid-arbetare (Hagmar et al 1990), rotogravyrtryckare exponerade för toluen (Svensson et al 1990), konstgödsel-arbetare (Hagmar et al 1991) och östersjöfiskare (Hagmar et al 1992).
Tidigare exponering för joniserande strålning som riskfaktor för olika tumörsjukdomar har studerats i en fall-kontrollstudie i ett konsekutivt material av 800 patienter med bröstcancer, thyreoideacancer och malignt lymfom (Olsson et al 1989).
Risk för hjärntumör och akustikusneurinom vid mobiltelefoni  har undersökts i en fall-kontrollstudie av samtliga fall av hjärntumör som inträffat under en 2-årsperiod i tre av landets sex regioner med intervjuer om mobiltelefonanvändning (Lönn et al 2005).
Risk för extrahepatisk gallvägstumör vid exponering för ämnen med endokrin effekt (Ahrens et al 2007).

Referenser
pil Tillbaka upp

CANCERFÖREKOMST VID OLIKA SJUKDOMAR / MEDICINSKA ÅTGÄRDER

Cancerincidens efter cholecystektomi (Gudmundsson et al 1989).
Nationell kohortstudie av patienter som opererats med knäledsarthroplastik. En jämförelse mellan arthrosfall och rheumatikerfall (Lewold et al 1996).
Cancerincidens i en kohort av kvinnor med distal radiusfraktur (Olsson et al 1992). 
Kohorter med autoimmuna sjukdomar. Cancerincidens hos patienter med SLE (Nived et al 2001) och vaskuliter (Westman et al 1998) har studerats.
• TNF-blockerare vid rheumatoid artrit (Geborek et al 1995).
Cancerrisk vid medicinering mot hypertoni. Uppföljning av studiekohort STOP 2 med avseende på cancerförekomst eftersom vissa studier har indikerat ökad risk för bl a njurcancer efter thiazid-behandling (Lindholm et al 2001).

Referenser
pil Tillbaka upp

HÄLSOEKONOMISKA STUDIER

Under senare år har man diskuterat om olika finansierings- och organisationssystem för sjukvården kan påverka canceröverlevnaden. Bl a har OECD i ett stort antal medlemsländer genomfört en specialstudie av fyra diagnoser, varav en är bröstcancer. Utfallet sätts i relation till olika hälsoekonomiska variabler. (Jfr EUROCHIP och ELDCARE). Motsvarande ansats utvecklas i ett delprojekt, gemensamt för södra och västra sjukvårdsregionerna, inom ramen för Cancerfondens startbidrag för kliniska forskningscentra.
OECD-studien (Möller et al 2000)
Ledtider vid diagnostik och behandling av bröstcancer (Tennvall et al 1990)
Typ av operation vid bröstcancer och vårdtid (Lindqvist et al 2002, 2004)
Beräkning av kostnader för behandling av pancreascancer (Hjelmgren et al 2003)
Kartläggning av praxis och kostnader för radioterapi i Sverige 2001 inom ramen för SBU-projektet Strålbehandling vid cancer II (Möller et al 2003, Norlund et al 2003).

Referenser
pil Tillbaka upp


Uppdaterad: 2007 10
Mona Martinsson Svensson
E-post: ocsyd@med.lu.se